Robotassisterad prostatektomi innebär speciella omständigheter för patienten avseende positionering där de ligger i ett extremt så kallat Trendelenburgläge med huvudet sänkt 45 grader samt att buken blåses upp med koldioxid. Dessa två faktorer predisponerar för att patienten drabbas av postoperativt illamående och kräkningar. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar 24 timmar efter Robotassisterad prostatektomi. Patienterna själva skattade sitt illamående enligt MANE- skalan som är en 7-punktsskala. Metoden som användes är en kvantitativ icke experimentell pilotstudie.

Utförandet av radikal prostatektomi, det vill säga borttagande av prostatakörteln vid prostatacancer, har tills nyligen utförts antingen med traditionell öppen kirurgi eller med laparoskopisk kirurgi, så kallad titthålskirurgi. I slutet av 1990-talet introducerades emellertid ett tredje alternativ för utförande av detta ingrepp, nämligen den robotassisterade kirurgin. Användandet av denna typ av kirurgi, som är en vidareutveckling av den konventionella laparoskopiska kirurgin, medför såväl konstaterade som potentiella fördelar. Till dessa hör en ökad precision i ingreppen, vilket orsakar mindre smärta och blödning, samt eventuellt även bättre resultat angående urininkontinens och impotens vilka är vanliga biverkningar av radikal prostatektomi. Användandet av robotassisterad kirurgi istället för öppen respektive konventionell laparoskopisk kirurgi för utförande av radikal prostatektomi har förutom intressanta medicinska aspekter även relevanta ekonomiska aspekter.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige som kan behandlas med en prostatektomi där prostatan opereras bort. Denna operation medför risker för sidoeffekter vilket kan påverka mannens livskvalitet. Det förekommer flera olika mätinstrument för att mäta livskvalitet. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitet hos män med prostatacancer som genomgått en prostatektomi. Metoden var en litteraturöversikt baserad på kvantitativ inriktning.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Det finns flera olika behandlingar för sjukdomen varav radikal prostatektomi är den vanligaste. Både sjukdomen och behandlingen medför att männens liv förändras mer eller mindre. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur männens liv förändrades efter radikal prostatektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie av kvalitativa artiklar utfördes.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Det finns flera olika behandlingar för sjukdomen varav radikal prostatektomi är den vanligaste. Både sjukdomen och behandlingen medför att männens liv förändras mer eller mindre. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur männens liv förändrades efter radikal prostatektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie av kvalitativa artiklar utfördes.

Bakgrund: Prostatektomi är en av de vanligaste behandlingar mot prostatacancer. En av biverkningarna som majoriteten av de män som går igenom ingreppet är urininkontinens. Syfte: Att belysa hur det är att leva med urininkontinens efter en prostatektomi på grund av prostatacancer. Metod: Det är en kvalitativ litteraturstudie baserad på nio artiklar som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans modell. Resultat: Män med urininkontinens upplever sitt tillstånd ovärdigt och skäms över att läcka urin.

Kunskap om mäns upplevelser av att leva med urininkontinens tidigt postoperativt efter genomförd prostatektomi krävs för att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna erbjuda en god omvårdnad till dessa individer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser av att leva med urininkontinens upp till ett år efter genomförd prostatektomi till följd av diagnostiserad prostatacancer. En litteratursökning genomfördes vilket resulterade i sexton vetenskapliga studier vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier; Att inte veta vad som väntade; Att hålla den genanta urininkontinensen dold; Att få en förändrad självuppfattning; Att leva ett begränsat och inskränkt liv; Att ifrågasätta operationens värde; samt Att försöka bemästra och ta sig igenom situationen. Män med urininkontinens efter genomförd prostatektomi har ett behov av information och stöd.

Bakgrund: Prostatektomi är en av de vanligaste behandlingar mot prostatacancer. En av biverkningarna som majoriteten av de män som går igenom ingreppet är urininkontinens. Syfte: Att belysa hur det är att leva med urininkontinens efter en prostatektomi på grund av prostatacancer. Metod: Det är en kvalitativ litteraturstudie baserad på nio artiklar som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans modell. Resultat: Män med urininkontinens upplever sitt tillstånd ovärdigt och skäms över att läcka urin.

Urininkontinens drabbar ungefär hälften av de män som genomgått en radikal prostatektomi. I Sverige utförs cirka 2400 operationer årligen och antalet antas stiga i takt med att befolkningen blir allt äldre. I relation till antalet operationer som årligen genomförs är sannolikheten stor att som sjuksköterska möta män som lever med urininkontinens som postoperativ komplikation. Forskning visar att urininkontinens ofta orsakar ett betydande lidande för individen och det är därför av betydelse att männens upplevelser uppmärksammas. Syftet med litteraturstudien var att belysa mäns upplevelser av att leva med urininkontinensefter radikal prostatektomi och baserades på tolv vetenskapliga artiklar.

En komplikation efter öppen prostatektomi vid prostatacancer är erektil dysfunktion. En vanlig reaktion vid förlust av potens är skuldkänsla, nedstämdhet och nedsatt känsla av manlighet. Männen upplever därmed att deras hälsa och livskvalitet påverkas negativt. Syftet med denna allmänna litteraturstudie var att belysa mäns upplevelse av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi vid prostatacancer. Nio artiklar valdes ut för granskning.

Syfte. Att belysa vad den vetenskapliga litteraturen skriver om mäns upplevelser av urininkontinens och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi (RP) och dess påverkan på det dagliga livet. Bakgrund. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och år 2010 diagnostiserades nästan 10 000 män med prostatacancer. Vid lokaliserad prostatacancer är ett av behandlingsalternativen radikal prostatektomi.

Erektil dysfunktion är en biverkan efter radikal prostatektomi. Män som drabbas av erektil dysfunktion påverkas både psykiskt och fysiskt. Försämrade sexuella funktioner är fortfarande, idag 2010, belagda med viss tabu. Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi vid prostatacancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och räknas till en av de stora folksjukdomarna. Prostatektomi är en av behandlingsmetoderna vid denna typ av cancer och innebär att kirurgiskt avlägsna prostatakörteln och vävnaden runtomkring. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser efter genomförd prostatektomi till följd av prostatacancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Detta resulterade i fem kategorier: fokusera på att bli av med cancern, förlust av kontroll och strävan att återfå kontrollen, behov av stöd och information, känslor av skam och frustration och förändringar i det sexuella samlivet.

Bakgrund: Prostatacancer drabbar 9600 män årligen i Sverige. Prostatektomi är en av behandlingarna där urininkontinens är den vanligaste postoperativa komplikationen. Urininkontinens kan leda till psykiska, fysiska och sociala förändringar i männens liv.Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av urininkontinens efter en radikal prostatektomi.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes samt sökningar av vetenskapliga artiklar i PubMed och Cinahl. Elva artiklar kvalitetsgranskades och inkluderades i litteraturstudien.Resultat: Analysen ledde fram till tre teman; känslomässiga reaktioner, strategier för anpassning samt bristande information. Emotionellt påverkade urininkontinensen männens upplevelse av kroppskontroll och skapade skamkänslor.

Föreliggande arbete avsåg att göra en riskbedömning av ergonomin vid arbete med diagnostiskt ultraljud av hjärtat så kallat EKO, före och efter införandet av robotassisterad undersökningsteknik. Den undersökta gruppen, 3 kvinnor och 1 man var biomedicinska analytiker specialiserade på EKO följdes med klinisk undersökning och uppföljning före och efter en intervention som för två av de fyra innebar omplacering och för de två andra utprovning under ca 4 mån av robotassisterad undersökningsteknik. Behov av vetenskapligt stöd för tesen att här sannolikt förelåg en relativt hög risk för belastningsskador samt den undersökta gruppens låga numerär motiverade omsorgsfull litteratursökning med en sammanfattande redovisning av sökresultaten. Tidigare arbete (1), har visat på användbarheten i Arbetsmiljöverkets författningssamling om ergonomisk riskbedömning (2) varför detta enkla och tydliga instrument kom att ingå i metoden. Tillgängliga data talar starkt för att EKO-arbete med den gamla manuella metoden utgör en belastning på rygg, arm axel och nacke av en sådan storlek och karaktär att flertalet arbetstagare riskerar drabbas av belastningsskador på kort eller lång sikt.